Grovplanering
matematik åk 3 VT 2013
Vecka
|
Vi arbetar med och går
igenom
|
Läxa till torsdagar
|
Kommentar
|
2
|
|
||
3
|
multiplikation
|
||
4
|
addition
|
||
5
|
subtraktion med okänd
|
||
6
|
|
jämför upp till 20
|
|
7
|
jämför upp till 50
|
||
8
|
jämför upp till 100
|
||
10
|
treans tabell
|
||
11
|
fyrans tabell
|
||
12
|
femmans tabell
|
||
13
|
|
sexans tabell
|
|
15
|
sjuans tabell
|
||
16
|
åttans tabell
|
||
17
|
Multiplikation med stora tal
|
nians tabell
|
|
18
|
svåra hörnet
|
||
19
|
alla tabeller
|
||
20
|
|
problemlösning
|
|
21
|
|
||
22
|
|
||
23
|
|
||
24
|
|
Matteboken:
Vecka 4: sid 13
Vecka 5: sid 20
Vecka 6: sid 27
Vecka 7: sid 34
Vecka 8: sid 41
Vecka 10: sid 48
Vecka 11: sid 55
Vecka 12: sid 62
Vecka 13: sid 69
Vecka 15: sid 76
Vecka 16: sid 83
Vecka 17: sid 90
Vecka 18: sid 97
Vecka 19: sid 104
Vecka 20: sid 111
Vecka 21: sid 117
Åk 3
Arbetsområde: Taluppfattning
| Centralt innehåll | Konkretisering av centralt innehåll | Ämnesintegrerat arbetsområde? | Resurs/Stöd: Digitala lärresurser |
| Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. | Naturliga tal 0-1000siffrors värde i talen 0-1000.Tallinje 0-1000 läsa av och markera tal på olika tallinjer.Jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000.Symboler och tals utveckling i några olika kulturer genom historien. Ental, tiotal,hundratal, tusental *i olika form, t ex mynt, sedlar, stavar, klossar och placera siffror till dessa objekt | ||
| Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. | Enkla bråk 2/3 och ¾ av helhet, 1= 2/2=3/3=4/4 Arbeta med att tolka och rita 1/3 och 2/3 av antal t ex 12.Hälften av antal. | ||
| De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. | Addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder inom talområdet 1-1000.Miniräknare alla räknesätt. Arbeta med att välja lämplig skriftlig räknemetod. Samband mellan division och multiplikation. Multiplikationstabellerna 1- 10. | ||
| Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. | Avrundning till närmaste 100- och 1000-tal.Överslagsräkning och rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. |
Arbetsområde: Algebra
| Centralt innehåll | Konkretisering av centralt innehåll | Ämnesintegrerat arbetsområde? | Resurs/Stöd: Digitala lärresurser |
| Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. | Arbeta med svarsmeningar och teckning av uppgifter med användande av rätt tecken. Likheter t ex 3*4= 6+6 eller 13+_ =24 symboler och bokstäver för att konstruera enkla talmönster och geometriska mönster |
Arbetsområde: Geometri
| Centralt innehåll | Konkretisering av centralt innehåll | Ämnesintegrerat arbetsområde? | Resurs/Stöd: Digitala lärresurser |
| Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. | Vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. | ||
| Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. | Skala vid enkel förstoring och förminskning. | ||
| Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. | Enhets förkortningar. Äldre tiders måttenheter. Tid med användning av minuter samt digitaltid. Förkortningarna h, min, s. Enkla tidsskillnader med hjälp av digitaltid. Personnummer. Sökläsning i en almanacka |
Arbetsområde: Sannolikhet och statistik
| Centralt innehåll | Konkretisering av centralt innehåll | Ämnesintegrerat arbetsområde? | Resurs/Stöd: Digitala lärresurser |
| Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. | Sannolika resultat vid kast med tärning. Arbeta med tolkning och presentation av enkl och elevnära information i tabeller och diagram. Avläsning och enkla slutsatser av data, givna i tabeller och diagram. Konstruktion och användning av egna tabeller, linje-, stapel och cirkeldiagram. |
Arbetsområde: Samband och förändring
| Centralt innehåll | Konkretisering av centralt innehåll | Ämnesintegrerat arbetsområde? | Resurs/Stöd: Digitala lärresurser |
| Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. | proportionella samband , däribland dubbelt och hälften.Talmönster t ex 2 4 6 _ 10 |
Arbetsområdet: Problemlösning
| Centralt innehåll | Konkretisering av centralt innehåll | Ämnesintegrerat arbetsområde? | Resurs/Stöd: Digitala lärresurser |
| Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. | Översättning av räknesagor till mattespråk in om talområde 0-1000. Arbeta med egna räknesagor och lösningar av dessa. Enkla vardagsproblem. Elevnära matematiska problem, prövning och val av Lösningsmetoder och räknesätt. Uppskattning och reflektion av lösningar och deras rimlighet. Arbeta med svarsmening och teckning av uppgifter med användande av rätt tecken. |
